Fem års väntan är över. IK Brage är åter ett elitlag efter seger med totalt 3-1 över Qviding FIF i Superettankvalet.
Det var snudd på vinterväder som välkomnade Brage till Göteborg, när det var dags för den viktigaste matchen på många år. Brage hade 2-1 att gå på i bortareturen mot Qviding och kunde ställa in sig på att klara oavgjort. Brage ställde upp med samma lag som senast bortsett från att Robbin Sellin ersatte Pontus Hindrikes.
Redan i första minuten höll Qviding på att ta ledningen efter en hörna, men de sköt utanför från väldigt nära håll. Annars såg matchbilden ut som förväntat. Det var väldigt mycket kamp och inte mycket skönspel. Men trots det tog Brage ledningen redan efter en kvart. Brage slog en hörna som vid första stolpen letade sig fram till Mattias Wiklöf, som dunkade in bollen i nättaket. En fantastisk drömstart för Brage, som nu hade råd att släppa in ett mål.
Brage hade inte så värst många chanser i övrigt, men behövde å andra sidan inte anfalla med full kraft. Qviding hade en del fasta situationer som oroade mycket, men inte bättre än att Brage kunde reda ut det.
Ledningen i paus var förstås väldigt skönt, även om det lika gärna kunde varit mållöst sett till matchbilden. I slutet av den första halvleken blev en skadad Jon Åslund tvungen att byta och ersattes av Fredrik Jansson i mittförsvaret.
I den andra halvleken skapade Brage inte en enda nämnvärd målchans. Qviding hade trycket mot Brages försvar, men några frilägen eller andra jättechanser var det inte tal om. Brages försvar uppträdde precis lika stabilt som under seriespelet och hela laget kämpade som djur. Tobias Johansson var het och drog på sig sin andra varning lite väl tidigt i halvleken och blev utvisad.
Med en man mindre var det närmare 1-1 än 0-2, men det kändes trots allt ganska lugnt. Brage försvarade sig bra och var väldigt samlade. Robbin Sellin byttes ut och ersattes av Gustav Sundström, för att täppa till i defensiven. Johan Eklund fortsatte att jobba ensam på topp.
Den enda riktigt farliga målchansen för Qviding var ett skott från vänstra delen av straffområdet, som Gerhard Andersson slängde sig och räddade. Närmare än så kom aldrig hemmalaget.
De tillresta Bragesupportrarna var i extas när klockan tickade allt närmare slutsignalen och det gick som förväntat – Brage höll ut och vann matchen. Otroliga glädjescener utspelade sig efter slutsignalen, där Bragespelarna aldrig ville sluta hylla Serik Fans på den ena långsidan. Tio minuter efter slutsignalen kom spelarna ut en gång till för att fira segern och tacka publiken.
Sammanfattningsvis en match som kändes igen från seriespelet. Brage hade ett prickfritt försvar och förtjänade att hålla nollan, och som en ren bonus blev det även ett mål framåt. Två segrar i två kvalmatcher talar sitt tydliga språk. Det är svår att plocka ut någon spelare som förtjänar extra beröm, men Adam Gradén var väldigt aktiv och visade en inställning utan dess like. Hela försvaret skötte sig väldigt bra och alla spelare gjorde allt man kan begära i defensiven.
För två år sen mötte vi Kubikenborg. Med all respekt för Sundsvallslaget, men i vår möter vi Hammarby och det är en viss skillnad. Vi är tillbaka i eliten!
Text: Johan Wikström
Foto: Erik Freiholtz
Laget (från höger till vänster)
100 Gerhard Andersson
9 Johan Persson
3 Niklas Forslund
6 Jon Åslund
11 Adam Gradén
4 Robbin Sellin
17 Jonatan Lundevall
18 Andreas Hedlund
8 Tobias Johansson
26 Mattias Wiklöf
7 Johan Eklund
Avbytare
1 Pontus Hagström (målvakt)
3 Fredrik Jansson (in mot Åslund, 42)
14 Gustav Sundström (in mot Sellin, 60)
16 Mattias Pettersson (in mot Hedlund, 77)
22 Pontus Hindrikes
13 Simon Stenberg
10 Mats Theander