Den meriterade mittfältaren Vjacheslav Jevtusjenko har värvats från Valsta-Syrianska inför säsongen. En teknisk passningsspelare med god speluppfattning ser fram emot att presentera sig för publiken på Domnarvsvallen.
Din pappa Vadim Jevtusjenko är mycket berömd, tidigare som fotbollsspelare numera som tränare. Han var känd som en teknisk kreativ spelare, är du en liknande spelartyp?
- Det hoppas jag, i alla fall så som han spelade under sina sista år i Sverige. Jag har en hel del likheter med honom, han var en kreativ passningsskicklig innermittfältare. Jag försöker spela som han spelade, han är en förebild.
Vad är det mer som utmärker dig som fotbollsspelare?
- Jag har en hyfsad teknik och bra speluppfattning. Eftersom jag varken är särskilt stor eller snabb gäller det att använda huvudet och ligga steget före motståndarna. Mina medspelare skall alltid känna att jag är ett spelalternativ. Jag vill skapa trygghet i laget.
Berätta, vad har din pappa betytt för din fotbollskarriär?
- Väldigt mycket! När jag var liten pratade vi mycket fotboll. Vi hade hela tiden en dialog om hur jag spelade, det var till stor hjälp. Han besitter en enorm kunskap. Så klart betydde han mycket under de fem år jag hade honom som tränare i Valsta. Vi har alltid diskuterat mycket fotboll, han har betytt mycket för min utveckling.
Hur har det varit att bära ett så berömt efternamn som ditt under din karriär?
- Det har sporrat mig! Jag har alltid jämförts med pappa, men jag har inte känt någon press för det. Jag har aldrig försökt dra nytta av namnet eller pappas status, utan istället försökt skapa mig fördelar på egen hand.
Berätta om din karriär, vilka är höjdpunkterna?
- Jag började spela fotboll på Dynamo Kievs fotbollsskola när jag var 6-7 år. När jag var 8 flyttade vi till Sverige och jag började i AIK:s fotbollsskola. I AIK spelade jag till 2003, därefter har det blivit sju år i Valsta. Höjdpunkter i karriären har varit debutmatchen med AIK:s A-lag, mötena mot IFK Göteborg och självklart ett derby mot Hammarby inför 36 000 på Råsunda. Tiden i Valsta med Superettan-ambitioner präglades kanske mer av besvikelser än glädje. Vi var nära att ta steget upp flera säsonger, men vi nådde aldrig ända fram.
I vilken roll på planen vill du själv helst spela?
- I en perfekt värld där jag själv får bestämma skulle jag vara balansspelare. Som defensiv mittfältare får jag vara mycket delaktig i spelet, vara den som spelet går igenom. Man får ha mycket boll och även vara involverad i anfallen. Men även som offensiv mittfältare trivs jag.
Du har tidigare säsonger spelat mot Brage, beskriv Brage som motståndare!
- Brage har alltid varit roliga att möta. Det är få lag i division 1 med liknande historia, det är en anrik klubb. Speciellt mötena på bortaplan har varit roliga. Det brukar vara mycket folk på Domnarvsvallen som ju är en riktig fotbollsarena. Vi såg alltid fram emot att möta Brage, men det var tunga möten. Även om vi resultatmässigt hade ganska lätt mot Brage var de fysiskt jobbiga att möta.
Hur ser du på lagets möjligheter i år?
- Det ser bra ut, både på plan och utanför. Det är ordning och reda i klubben. På planen ska vi inte vara rädda, vi har bra chanser att överraska. Speciellt som det inte är många som tror på oss, jag tror vi kan ta betydligt fler poäng än många tror. Alla jobbar stenhårt på träningarna, vi har en väldigt bra lagsammanhållning och en fantastisk kamratanda.
Hur trivs du i Brage och Borlänge?
- Väldigt bra, jag har haft två väldigt positiva första månader. Jag har bara positiva känslor så här långt. I stan trivs jag bättre än jag trodde att jag skulle göra. Människorna är vänliga och det är bekvämt att leva här. Hela min tid i Sverige har jag bott i Stockholm, det var ett stort steg att flytta ifrån allt jag har där. Men jag har fått en väldigt bra mottagande och trivs över förväntan.
Fotnot: Denna intervju gjordes innan helgens minicup.
Text: Lars Bremer