En märkligt låg läktare längs den södra långsidan, en normal läktare i norr, en hög läktare vid kortsidan mot öster och en taklös ståplatsläktare i väster. Domnarvsvallen har lite märkliga proportioner och sliten är den också.
Ser man inte på Domnarvsvallen med Brageögon kan det nog vara svårt att se anläggningens skönhet. Men skönheten finns där. "Vallen" är vallen och det räcker.
Fotboll är idrotten nummer ett i Borlänge och har så varit i 100 år. De stora industrierna, Kvarnsvedens Pappersbruk och Domnarvets Jernverk, behövde personal och det betydde inflyttning av unga män och många av dessa var intresserade av den unga fartfyllda fotbollssporten. Kvarnsvedens GIF och Domnarvets IF var pionjärföreningarna Kvarnsveden spelade mellan "Kuren och stora ladan" och Domnarvet hade en plan vid Hönsarvsvallen och en även på Hyttsidan. Dessutom spelades fotboll på en plan vid Stureparken där Folkets Park nu ligger.
Under 1910-talet bildades ytterligare två föreningar. Domnarvets BK spelade sina matcher på en plan nedanför Husmodersskolan. När sedan IK Blixt föddes på hushagen 1912 fanns det tre fotbollsklubbar i Domnarvet. Brist på spelbara planer blev då snabbt ett stort problem. För att skapa utrymme för alla Domnarvsgrabbar med fotbollsspring i benen anlades Klippans plan som låg mellan nuvarande Åhléns och SSAB:s Västra port. Men fotbollsrörelsen växte sig allt starkare och hos föreningarna växte kraven på en tidsenlig idrottsanläggning. I början av 1920-talet-talet utverkade därför dåvarande rektorn vid Bergslagets praktiska ungdomsskolor Gösta Ekelöv tillstånd för byggandet av en centralt belägen idrottsanlägging. När alla formaliteter var avklarade sattes spaden i jorden och elever från Industriskolan och arbetslösa rallare från Södra Sveriges Statsbanor började att bygga Domnarvsvallen.
Strax före midsommar 1925 var arenan färdig och invigdes med pompa och ståt. Året därpå bröt sig Blixtarna från Hushagen sig ur den förening som bildats genom ett samgående mellan Domnarvets GoIF och IK Blixt. "I den här föreningen gynnas de som sysslar med allmän idrott", menade hushagsgrabbarna och ville låta IK Blixt återuppstå. Domnarvets GoIF hävdade dock att namnet IK Blixt var deras egendom därför måste man ha ett annat namn. Man behöll initialerna och på Hellmer Hellbergs förslag kallade man sig för IK Brage. Det betydde att ett nytt och spännande kapitel i Borlänges idrottshistoria inleddes.